Biogas är det renaste bränslet på marknaden

Industriell sker  biogasproduktion ofta i stora rötkammare där en aktiv bakterieflora bryter ner det organiska materialet och omvandlar det till rågas. Parallellt bildas även en rötrest, som i många fall kan användas som näringsrikt biogödsel. Då denna sprids på åkermark återförs näringsämnen som kväve, fosfor, kalium och magnesium till jorden.

Framställning av biogas är en naturlig process där organiskt material bryts ner av mikroorganismer i en syrefattig miljö

Ur ett kilo torrt organiskt material kan normalt mellan 0,5 och 1,0 kubikmeter biogas utvinnas, hur mycket som bildas beror på sammansättningen hos det organiskt material som rötas och vilken förbehandling- och rötningsmetod som används, men även på kunskaperna i att driva en effektiv biogasprocess. Scandinavian Biogas kan med sin kompetens inom området förbättra biogasproduktionen per kubikmeter reaktorvolym upp till fyra gånger jämfört med konventionella processer. Biogas består huvudsakligen av metan (CH₄). Metan är en energirik energibärare av hög kvalitet som bildas genom syrefri nedbrytning av organiskt material. Då biogas bildas är nedbrytningen en del av kretsloppet och innebär att det inte tillförs något tillskott av fossil koldioxid i  atomsfären.

Många verksamheter som hanterar organiskt material använder inte denna resurs fullt ut

Städer, kommuner, matproducenter samt producenter av etanol och inom pappers- och massaindustrin har möjligheten att omvandla sitt organiska avfall till biogas. Biogasen som bildas av avfallet kan bli en lokalt producerad förnybar energibärare som kan användas till uppvärmning, som el eller uppgraderas för att användas som drivmedel. För såväl industrin som för många länder innebär biogasproduktion ett sätt att öka mängden förnybar energi och minska beroendet av importerad, ofta fossil, energi.

Biogasproduktion innebär i många fall att organiskt avfall återanvänds och omvandlas till en resurs

Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material genom rötning och kan produceras från avfall, restprodukter, energigrödor och skogsmaterial.  Vid biogasproduktion används bland annat slam från avloppsreningsverk, matavfall från restauranger och hushåll samt restprodukter från etanolproduktion, jordbruket och livsmedelsindustrin. Utöver biogas genererar processen en näringsrik rest som i många fall kan användas som gödningsmedel.

Miljönyttan vid produktion av biogas kan enkelt sägas bero på typ av substrat, typ av förbehandling och hur väl det organiska materialet utnyttjas i processen. Att röta avfall för biogasproduktion innebär ett bättre utnyttjande av redan använda resurser medan man från restprodukter, energigrödor och skogsmaterial med rätt förutsättningar kan producera förnybart bränsle. Rötning av avfall och restprodukter kan också innebära minskade utsläpp av rökgaser och andra föroreningar.

Potential att öka produktionen av förnybara biodrivmedel

Över trettio svenska städer använder idag biogas inom den kommunala busstrafiken. För taxi och renhållningsföretag men även för andra typer av näringsverksamhet är förnybara drivmedel så som biogas strategiskt viktigt och ofta en förutsättning för att vinna en affär.

Lätta fordon – Komprimerad biogas (CBG) till lätta fordon utgör idag det främsta segmentet för biogas i Sverige, men marknaden är beroende av politiska styrmedel. Den begränsas även av tillgången till gasbilar och tankställen. Tankställen finns huvudsakligen i städerna och längs med naturgasledningen på Västkusten, samt i Bergslagen. Det är idag möjligt att köra en gasbil i hela Göta- och Svealand samt längs Norrlandskusten.

Bussar – Kollektivtrafiken är en stark marknad för biogas, som även fortsättningsvis kommer att driva branschen framåt. År 2017 användes biogas som bränsle i cirka 20 procent av Sveriges bussar, vilket motsvarar en ökning med 10 procent räknat i antal fordonskilometer jämfört med året innan. Kommunerna ansvarar i många fall för både reningsverk och kollektivtrafiken, vilket har öppnat upp för lokala kretslopp där avfall utnyttjas. Storstockholms Lokaltrafik och dess operatörer är de aktörer i Sverige som använder mest biogas.

Tunga transporter – Allt fler tunga fordon drivs med alternativa bränslen såsom flytande biogas. Det gäller även fjärrtrafik. Bland annat är Euro 6 gasmotor idag i princip lika effektiv som en dieselmotor. Samtidigt håller intresset för gaslastbilar på att öka i flera europeiska länder. Det påverkar förutsättningarna för biogasanvändning även i Sverige och Norge, eftersom godstransporter i regel sker över nationsgränser. Förnybara alternativ som biogas gynnas också av att oljepriset på längre sikt förväntas öka. Idag är produktionen av flytande biogas och tillgången till tankstationer faktorer som begränsar användningen av biogas som drivmedel inom tunga transporter.

Fartyg – Inom sjöfarten har användningen av gas som drivmedel ökat under senare år. Enligt en genomgång från 2017 byggs hälften av alla nya fartyg med koppling till Sverige för att vara gasdrivna. Det är främst flytande naturgas som används, men biogas kan lätt blandas in i naturgasen eller helt ersätta den. Bakom utvecklingen ligger branschens klimatambitioner och nya hårda krav på minskade utsläpp av svavel i Östersjön. Varken naturgas eller biogas ger upphov till några svavelutsläpp. Samtidigt medför användande av gas lägre koldioxidutsläpp jämfört med tjockolja – 30 procent lägre för naturgas. Motsvarande siffra för biogas kan vara hela 120 procent. Att försörja fartygssektorns behov kräver dock stora kvantiteter gas. I takt med att tillgängligheten av LBG stiger, beställer fler rederier gasdrivna fartyg. Då alltfler fartyg drivs med gas ökar även behovet av flytande biogas (LBG) markant.

Industri – Inom svensk industri används omkring 9 TWh gas per år, där biogas endast utgör en liten andel 2 Merparten av de industrier som använder gas ligger längs med gasnätet på Västkusten. Utöver minskad klimatpåverkan möjliggör övergången till gas från exempelvis olja mer exakt processtyrning. Därför finns ett särskilt stort intresse för gas som bränsle inom livsmedelsindustrin. Ett exempel utgörs av Estrella, som sedan 2017 använder biogas i produktionen av chips och snacks. Bolagets koldioxidutsläpp har minskat med 92 procent som en konsekvens av omställningen. Starkare ekonomiska incitament och ökad produktion av flytande biogas skulle möjliggöra ett ordentligt genomslag för biogasen inom industrin.

Rötrest brukar användas som ett samlingsnamn för rötslam och biogödsel. Rötslam är den rötrest som kommer ifrån avloppsreningsverk och biogödsel är rötrest från samrötningsanläggningar. Rötresten innehåller i stort sett alla näringsämnen som från början fanns i substraten och den är ofta därför rik på kväve, kalium och fosfor men innehåller även kalcium, svavel, magnesium, mikronäringsämnen och mullämnen. Att återcirkulera näringsämnen hjälper oss att sluta kretsloppen och undvika en möjlig framtida brist på t ex fosfor som är ett centralt näringsämne i dagens högavkastande jordbruk.

På Södertörn har vi tre olika rötrestfraktioner: obehandlad, avvattnad och koncentrat och alla tre säljs till lantbruk

Den obehandlade rötresten säljs i anläggningens närhet medan den avvattnad rötresten har en större geografisk marknad eftersom den innehåller mindre vatten och därmed kan transporteras längre, denna fraktion är rik på framförallt fosfor och mullämnen. Koncentratet är vätskefraktionen som bildas vid avvattningen och som har koncentrerats i en indunstare. Denna fraktion innehåller främst kväve och kalium.

Den obehandlade rötresten på Södertörn är certifierad enligt ”Certifierad återvinning” (SPCR120). Certifieringen är frivillig och bygger på öppenhet mot kunden genom noggrann kvalitetsdokumentation och fri insyn vad gäller produktens kvalitet.

En växande världsbefolkning parallellt med att allt fler får det bättre medför att den globala energiförbrukningen ökar. Baserat på 2017 års uppgifter från Energimyndigheten utgörs 81% av energitillförseln i världen av fossila bränslen medan förnybar energi, inklusive vattenkraft, omfattar omkring 14% och kärnkraften 5%. Detta innebär att den nuvarande energisituationen faktiskt bidrar till en ökning av koldioxidutsläppen.

Sverige leder utvecklingen

I Sverige uppgick andelen förnybar energi till 41% 2017 och vi är även en ledande nation i att använda miljövänliga drivmedel inom transportsektorn. Trots detta är tillgången på förnybar energi till konkurrenskraftiga priser en enorm utmaning även för Sverige.

Nationell biogasstrategi 2.0

I Sverige fortsätter politikerna att driva utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Man har bland annat som mål att den svenska fordonsflottan ska vara helt oberoende av fossila bränslen från år 2030 och att landet ska vara helt utan klimatutsläpp 2050. Detta innebär enligt Vägverkets beräkningar att andelen fossila bränslen inom vägtrafiken behöver minska med omkring 80 procent. Dessutom behöver tillgången på biodrivmedel öka till motsvarande 15-20 TWh fram till 2030.

2018 lanserade Energigas Sverige, Nationell biogasstrategi 2.0. Syftet med strategin är att bidra till att uppnå de mål som Sveriges regering har fastställt, genom ökad användning av biogas inom transport-, industri- och samproduktionssektorerna. Målet är att uppnå minst 15 TWh biogasanvändning i Sverige år 2030. Scandinavian Biogas beräkningar visar att cirka 15 TWh biogas kan produceras från restprodukter från jordbruket och från olika avfallsströmmar i samhället, vilket motsvarar ungefär samma andel av Sveriges totala bränsleförbrukning. Ytterligare gas förväntas återvinnas i framtiden genom termisk förgasning av skogsråvaror.